Drömmen om Grand Prix dressyr

Jag har en dröm. Att någon gång rida Grand Prix. Det är liksom en slags vision som jag haft väldigt länge.

Och jag vet så väl att det är en väldigt lång väg dit och med mina ekonomiska tillgångar så blir det till att ta den långa vägen och köpa en grön häst och utbilda den till största delen själv. Sen är det en stor charm i det hela att göra jobbet själva.

Hur ser ni på det här med att man lämna bort sin häst för utbildning? Fusk eller smarttänkt? Jag vet att många ser olika på detta och det har varit roligt att läsa era tankar kring detta?

Min tanke om detta är att du är en ödmjuk människa som vågar lämna bort din häst till någon som är bättre än dig för att komma vidare. Du gör både dig själv och hästen en tjänst genom att göra detta tror jag.

Självklart är det fantastiskt roligt att en dag säga, jag har gjort allt jobbet själv. Men om du tidsmässigt och utan uppoffring av din fina häst kan komma vidare fortare och inte behöva känna att du tagit vatten över huvudet om du själv ska utbilda hästen vidare så måste det vara det bästa att lämna iväg sin häst till ett proffs.

Kostnaden är såklart en faktor, men förutsatt att du har råd förstås =)

Danne var i mitt huvud hela tiden min tilltänkta Grand Prix häst. Den mest lovande hästen jag haft. Kunde länga och korta. Lätt för piaff och passage. Arbetsvillig men ändå med energi. Vacker och med utstrålning. Helt fantastisk i mina ögon.

Men nu lever drömmen vidare, med att en gång köpa en ny lovande talang som jag hoppas ska kunna ta mig vidare ännu längre och närmare mitt mål. Man ska inte ge upp sina drömmar och jag har absolut inte gett upp min!

Den vilar bara en liten stund =)

 

Problem längs vägen-hur löser man dem?

Det finns tillfällen när man utbildar en häst där det tar lite stopp i utvecklingen. När det kanske till och med känns som om man går ett eller flera steg tillbaka.
 
Det kan vara tillexempel att hästen har lärt sig att byta rent men att det helt plötsligt låser sig och bytena blir orena. Så vad gör man om man får problem med en rörelse?
 
Först och främst, lokalisera problemet.
1. Har hästen ont? Inte förrän du kommit till slutsatsen att hästen inte har ont någonstans kan du gå vidare i din analys.
 
2. Vad gör du som ryttare när du ska utföra den rörelse som du har problem med? Blir du spänd? Det är lätt att om man landar i ett problem att man som ryttare helt plötsligt själv blir spänd, kanske viker sig i sidan eller lättar ur sadeln. Känn hur du beter dig och var ärlig och självkritisk. Många gånger är det vi ryttare som hämmar hästen. Om du känner att du inte kan göra rörelsen utan att påverka hästen på fel sätt så gör inte mer utan en tränares hjälp.
 
3. Ta hjälp. En hjälp från marken är ovärderlig, inte minst i lägen som dessa. Jag rekommenderar alla att ta hjälp med sin ridning ibland, det behöver inte vara en A-tränare. Din bästa kompis kan säkerligen komma med en del hjälp också!
 
4. Grundridning! Många gånger, nästan alltid, är det så att grundridningen är problemet och inte rörelsen som plötsligt inte funkar. Är hästen inte igenom och lösgjord både fysiskt och mentalt så kan den heller inte lyssna på sin ryttare optimalt. Hästens bakben ska bära och vara aktiva men avspända. Svårt ibland det där.
Våga därför gå tillbaka till grundridningen om du stöter på trubbel! 4000 skänkelvikningar gör inte det bättre om det är där problemet är. Strunta i dem och fokusera på en mjuk häst så går det med stor säkerhet bättre igen senare.
 
5. Fortsättning med grundridning, är hästen rak? Om du kan rida hästen rak med lika stöd på bägge tyglar har du kommit en bra bit på vägen. Testa om du kan avvika från väggen och behålla rakheten. Rakriktning kan många gånger vara riktigt svårt men så himla nyttigt.
 
Hoppas ni gillade inlägget. Lycka till med er ridning!
 

 
 

Fredag

Idag är det fredag och enligt mig den bästa dagen på veckan. Håller ni med?
 
Vi fick den frågan på jobbet en gång. Och de flesta svarade faktiskt fredag. Den värsta dagen enligt många var måndagen haha. Ganska roligt att man ändå svarade så på sitt jobb för vi trivs nog de flesta av oss ganska bra där ändå😉
Igår hade jag finbesök av mina vänner från gymnasiet och deras barn. Så roligt att vi kan ha barn i samma ålder. Lilla Lovelia på 3 månader, Alexander på 10 månader och Nils på lite över året. Det tråkiga är bara att vi bor några timmar bort från varandra. Men när vi väl träffas blir det en heldag och igår var en sådan dag. För första gången hemma hos mig, nu när vi äntligen har platsen att bjuda hem lite folk😂
Alexander har dessutom äntligen fått sin spjälsäng. Den hade min vän Martina med sig nämligen som hon skänkte till oss. Med lite färg blir den toppen men vilket lyft det blev direkt i Alexanders rum! Tidigare har han sovit i sin svarta resesäng men nu äntligen ser det riktigt mysigt ut. Vad tycker ni?
 
Både kistan och bord med stolar fick han i doppresent. Kistan rymmer dessutom mycket mer än man kan tänka sig, haha. Perfekt!
Nu ska det bara köpas en sängkappa, en hissgardin och en matta så blir det nog superfint. Dessutom har jag planer på att göra en egen hylla med två hyllplan som hänger i snören av en gammal bokhylla som vi har. Får väl se om jag lyckas klura ut det😊

Ha en riktigt skön fredag allihopa!
Visa fler inlägg