Kärleken till sitt hem

Att köpa hus (eller lägenhet för den delen) är i princip det största du gör i livet. Och ibland känns det kanske konstigt i början när man sover den första tiden i sin nya bostad.
 
Det är liksom ditt hem men du känner egentligen inte till det. Du är hemma men inte hemma. Som till exempel första gången du måste gå ur sängen mitt i natten men går in i väggar för att du inte har koll ännu.
Men det som är så fantastiskt är när man börjar känna den där hemma känslan, nästan som att man bott där hela sitt liv. 
Man planerar för en framtid där, med renoveringar, inredning, trädgårdsarbete och massa annat roligt jobb.
 
Vårt hus var verkligen en affär vi kastade oss in i.Annonsen på Hemnet kom ut på en onsdagskväll. Torsdag förmiddag ringde jag mäklaren, vi skrev papprena torsdag eftermiddag efter att vi sett huset för första gången och ca tre månader senare flyttade vi in.
Varför det blev så var för att vi var tvungna att sälja vår lägenhet först för att få loss pengar till en kontaktinsats, detta gjorde att vi hade tidspress på oss. Visserligen hela fem månader men fem månader är ju inte mycket i detta sammanhanget :)
Dessutom var efterfrågan galet stor på hus i den orten vi ville köpa. Det blev alltid budgivning och det var alltid väldigt många intressenter på visningarna.
Därför kontaktade jag mäklaren och ställde frågan vad säljaren ville ha för att sälja innan visning och det budet gav vi direkt.
Men vet ni vad det bästa är? Denna affären blev verkligen lyckad. Jag älskar vårt hus, det må finnas skavanker självklart, men det är vårt hus. Vårt liv som sitter i väggarna efter snart ett år här. Jag ser så himla mycket fram emot att skapa en levande trädgård och ett trivsamt hus att komma hem till.
Jag tycker redan vi är på god väg och det som jag innan känt mig så jagad över, att bli helt klar med inredning och annat, är nu en fröjd att kunna känna att man gör lite i taget. I Love It!