Alla vägar bär till Rom-hitta din egen väg!

Ibland blir man sådär härligt filosofisk och tänker sådär djupa tankar ;)
Jag har funderat mycket nu i och med att vi köpt Gnocchi, vår fina treåring som vi tror mycket på inför framtiden, att jag läser till domare med allt vad det innebär och att jag samtidigt instruerar så många olika typer av ekipage.
 
Det jag tänkt på är just det här, hur många olika typer av ryttare och hästar som befinner sig i världseliten. Och de har alla tagit sig dit på sitt egna sätt. Med sina egna träningsmetoder som just de själva föredrar.Är det inte fantastiskt? Ridsporten är till för alla, alla kan alltid bli bättre, det är liksom aldrig försent att börja!
 
MEN det finns ingen quickfix till bra ridning. Det kräver tålamod, engagemang och envishet att lyckas. Du kan heller inte förändra allt på en gång. Du får helt enkelt sätta upp mål som du vill uppnå inom ett halvår, ett år och fem år, tillexempel. Var realistisk mot dig själv och din häst när du sätter dina mål. Ett mål kan vara allt ifrån att fatta galopp till att debutera en högre klass. Ta gärna en tränare till hjälp så att ni är två om era planer och vad som känns som en rimlig nivå att sträva efter för respektive tidsplan.
Ibland får man fokusera en månad på en viss gångart eller rörelse, uan att nöta men att lägga in övningar som gör att slutresultatet för tillexempel en galoppiruett eller den samlade traven blir bättre och bättre :)
 
Jag har själv ett eget sätt att träna mina hästar, jag är säker med mitt sätt att rida men är absolut inte rädd för att testa nya vägar och metoder, om jag får bra tips från någon. Hittar du ett system som fungerar så är det jättebra att du är trygg med det men stäng inte in dig i ridhuset med det utan våga lyssna på andra också. Du kan bara vinna på det.
 
Det som är så fantastiskt med ridning är hur mycket man kan lära sig ifrån varandra och av alla olika hästar man får lära känna igenom åren. Och lärandet tar du med dig alltid. DU är aldrig fullärd! Visst är det härligt!
 

Jag tycker den här bilden säger så mycket. Min pappa som var den som fick mitt hästintresse att blomma. Min systerdotter Sophie som är lika hästtokig som jag och Gnocchi, min och Sophies fina treåring som vi nu köpt tillsammans. Horses bring people together!